Älvkarleby | När fiskesuget är starkare än sunda förnuftet

En annan sorts beroende Snöstorm, nordliga vindbyar med kulingstyrka och ändå kravlar man ur sängen vid 04:15 en lördagsmorgon. Längtan att få komma ut, få kasta ut betet i vattnet, och i bästa fall få drilla nån firre är sånt som varje sportfiskare gärna gör oavsett väderlek och tid på dygnet. Åtminstone hör jag till den skaran. Somna om Men det finns tillfällen när man kanske skulle dragit täcket över huvudet och somnat om och i dag var en sån dag. E4:an var hal, snön föll ymnigt så sikten var i stort sett obefintligt, en räv hade tur och klarade min kofångare med en hårsmån innan jag svängde av och upp på avfarten mot Älvkarleby. Strax efter 5 fem på lördagsmorgonen var jag framme, slog på kepslampan och vandrade ner vid kanalen. Testade spinnare men hade svårt att hålla kontakten med betet, och utfallet blev då givet bottenapp. Efter att fiskat i kanalen en stund, så gick jag ut vid Sand, som ligger strax ovanför rabben. Men där var vinden så hård att det gick vita gäss uppströms kraftverket. Att vattenivån också var riktigt dålig fick mig att åka hem igen. Min förhoppning är att vädret är något bättre i morgon eftermiddag, för då gör vi ett nytt försök!