lördag 14 juni 2014

Stjørdalselva | Fredagen den 13:e!

Jag får börja med att ursäkta mig för ytterligare en sen
rapportering. 
I skrivande stund sitter jag vid köksbordet
hemma i Storvik och begrundar veckans upplevelser.  

Vi startar väl med dagen som står på tur. 
Vi kom igång tidigt på fredagen. Det märks att veckan börjar
lida mot sitt slut. Samtliga i gruppen har ett helt annat fokus
och det är endast fiske som gäller nu. Mitt gäng startar på Holmhølen.


Älven har under natten stigit ytterligare en bit och det strömmar på
ordentligt genom hela poolen och jag bestämmer mig för att gå på
med lite tyngre spetsar för att snabbt ta mig igenom ytströmmen.
Strömkanten nära stenen som startar sträckan är hård och markerad.
Här har vi erfarenhet av att fisken går väldigt nära. Så jag fiskar på
kort lina. Jag fiskar mig noggrant ner och ju längre ner jag kommer
ju hetare känns det. Snart kommer hugget. Det är jag säker på!

 
Dock misstar jag mig denna gång trotts att jag tar till alla knep jag
har för den sträckan. 
Vi fortsätter fiska hela sträckan utan resultat. 
Jag går upp till gapahuken för att byta grejor. När jag precis har tagit
av flugan från tafsen knastrar det till i radion. Det är Tomas som anropar
oss från Klevhølen där dom är och fiskar. Jag tar upp radion och svarar.
Han meddelar snabbt att Jesse står och drillar lax! Calle och jag kastar
oss i bilen och sticker i ilfart ner till Kleiv för att filma. När vi kommer
på plats har Jesse fått bra kontroll på fisken. Efter ett par skälvande
minuter lotsar han in fisken till land och Tomas tailar den med van hand.
En otroligt blank och fin laxhona som senare drar ner vågen till 5,7kg. 
Nu är inspirationen åter på topp och vi skyndar oss tillbaks för att hinna
med nån repa till innan det är dags för mat.

Efter middagen är intagen skyndar vi ihop en termos kaffe och några
mackor och beger oss åter ut efter älven igen. Nu är det varan tur på
Klevhølen.  Vattnet trycker på ordentligt när vi ska ro över och farsan
får visa på sin skicklighet vid årorna. Det märks att han har många
timmar i båt sen de dagarna man fick fiska från båt på A-sektionen
i Älvkarleby.  
Jag fortsätter mitt fiske med lite tyngre grejor. 
Det läggs ett par timmar ute på Kleiv innan klockan slår midnatt och
det återigen är dags att byta sträcka. Nu har älven sjunkit undan ganska
bra så vi tar beslutet att prova på Båtstø innan det är dags att krypa till kojs.


 
Det blir bara en vända i var där. Vi är alla tre ganska trötta efter en
dags intensivt laxfiske och nattkylan börjar göra sig påmind. 
Vi packar raskt ihop våra grejor och inser att den sista repan på Nord
Kringen är gjord för denna gång. Vi återvänder till stugan för att få våran
välbehövliga skönhetssömn innan vi sätter oss i bilen och beger oss hem
till Svea rike. Två laxar på land och en tappad är resultatet denna gång.  
Här kunde min rapportering från Nord Kringen vara över om det inte
hade varit för en viss herre vi namn Jörgen.

Jag vaknar i skaplig tid på lördagsmorgonen.  Farsan har varit igång en
stund och har redan hunnit med en dusch och packat ihop kläderna.
Jag masar mig upp och det känns som jag har ett helt lass med grus i
ögonen. Utvilad kan man väl kanske inte påstå att man känner sig. 
Jag trixar mig ner för den branta trappan till nedervåningen och i köket
sitter Jörgen och myser. Han ser så där lite pilimarisk ut. Men eftersom
blåsan gör sig påmind så tänker jag inte mer på det utan styr kosan
till toaletten för att uträtta mina morgonbestyr. När jag återvänder till
köket morsar jag på han igen och frågar om han varit ute och fiskat
nått på morgonen. Det har han. Den obligatoriska frågan om han fått
nått besvaras med ett stort leende och ett försiktigt Ja!
Min trötta hjärna har svårt att ta in informationen men efter en
stund sjunker det in. Härligt! 
Han hade tagit sitt spinnspö och
ensam begett sig ner till hans favoritsträcka Hesthølen.  Efter
en stunds nötande hade den smällt på. Hesthølen är en djup och
ganska svår sträcka att gå på så när han fått någorlunda kontroll
på fisken fick han ropa på Tomas över radion så att han kunde
komma och agera håvmästare! Tillsammans lyckades dom landa
en härligt blank och nystigen silvertorped på 7,0kg! Och på ett
nafs har vårt fångstreultat ökat från två till tre fiskar på land. 
Med rådande förutsättningar måste man ändå se detta som ett
godkänt resultat. Men helt klar står det att kraftiga åtgärder
mot odlingarna i havet och kilnotsfisket måste till om man inte
ska stå med flertalet tomma vildlaxälvar i Norge i framtiden.

En summering och fler tankar kring vårt laxfiske i Norge samt problematiken
med odlingarna kommer inom en snar framtid.
Tills dess får jag önska er alla där ute ett riktigt skitfiske!

Mvh
Jim!



Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Om du vill bidra med en kommentar, var vänlig signera med ditt namn: