Media | Ny säsong av Fiskedestination

Ny säsong av Fiskedestination

Med full respekt för det oroliga världsläget och med tankar som går till alla de som på olika sätt har drabbats eller kommer att drabbas av Covid-19, så är det nu ändå dags för en ny säsong av Fiskedestination.
Sändningsstart för säsong sex är spikad till kl 22:00 nu på onsdag den 1 april, på Sportkanalen.
Sedan sänds ett nytt avsnitt per vecka i elva veckor till på Sportkanalen. Totalt tolv nya avsnitt under tolv veckor.
När varje respektive avsnitt har sänts på Sportkanalen finns det dessutom att se på CMORE och på fria TV4 Play under flera år framöver.






Sändningsschema Fiskedestination säsong sex…


1/4 2020 avsnitt 1. Gold of Lapland - Vindeln
8/4 2020 avsnitt 2. Gold of Lapland - Malå
15/4 2020 avsnitt 3. Gold of Lapland - Norsjö
22/4 2020 avsnitt 4. Gold of Lapland - Granö Beckasin
29/4 2020 avsnitt 5. Gold of Lapland - Lapland Pike
6/5 2020 avsnitt 6. Arvidsjaur
13/5 2020 avsnitt 7. Lapland Grand Slam
20/5 2020 avsnitt 8. Fjällfiske i Glensjön, Bergs Kommun
27/5 2020 avsnitt 9. Lax och regnbåge i Olofström, Blekinge
3/6 2020 avsnitt 10. Havsöring på danska Fyn
10/6 2020 avsnitt 11. Mer prickiga fiskar
17/6 2020 avsnitt 12. Skogssjöfiske

Vg notera att eventuella sportevanemang kan komma ändra sändningsschemat, då dessa har en slags förtur på Sportkanalen.

Väl mött Johan!

Älvkarleby | Småtrög början vid älven!

Stefan Pettersson, Södertälje med en fin öring  - 4,13 kg! Största upp för dagen vid 12-tiden.
En öring på 2,15 kg hade kommit upp längre ner vid älven på flugspö.

Kalla vindar vid älven, men kämpaglöden var det inget fel på

Mackan och Nicklas L hade fått en varsin 45:a
tidigare som fått simma tillbaks.

Kusten | 9 maj 2020 - Gavleöringen - en kustfisketävling efter silvret!

Mix | Nytt avsnitt av Flugfiskepodden som snackar om mudringen i Älvkarleby på -80 talet!

Ja hur blev det sedan?
Här pratar vi om muddringsprojektet i Älvkarleby under 80-talet.
Varför blev det som det blev? Vad hade alternativet varit och hur
gjordes det möjligt? 

In och lyssna!

Miljö | Bra initiativ för friska vatten- in och skriv på!

Gävle Fiskeforum.

Skarv, vandringshinder för fisken, storskaliga trålfisket och fiskeregler.
Det är några exempel på faktorer som påverkar fiskemöjligheterna här i Gävle.
Mycket positivt har skett på fiskevårdsfronten i Gävle de senaste åren.
Och mer är på gång. Men det finns också en tendens att sådant som påverkar
fisket negativt ofta bara flyter omkring år efter år utan att bli åtgärdat. Ofta är
orsaken att frågan hamnar mellan stolarna. Gävle Fiskeforum ska se till att
vi får både högre verkningsgrad och kontinuitet i fiskefrågorna i Gävle.
En konkret åtgärd för Gävle Fiskeforum blir att arrangera öppna möten om
angelägna och intressanta ämnen.

Alla typer av fiske och alla som är måna om ett hållbart fiske i friska vatten
ska vara med i Gävle Fiskeforum. Min idé är att vår gemensamma organisation
, d.v.s. Gävle kommun, ska vara huvudman för Gävle Fiskeforum. 
Nu behöver jag stöd för Gävle Fiskeforum. 50 röster inom 60 dagar krävs
för att politikerna ska ta upp förslaget. Gå gärna in på kommunens hemsida
och läs mer om Gävle Fiskeforum och lägg din röst.

https://www.gavle.se/tyck-till-och-paverka-gavle/sa-kan-du-paverka-gavles-utveckling/rosta-pa-forslag-som-lamnats-in-till-gavle-kommun/visa-forslag/?id=62231

Media | Slutet är fan nära - kolla det här!

Mix | Läs!

Älvkarleby Sportfiske

2020-02-14 
Källa: Älvkarleby sportfiskes Facebooksida

SLU har nu gjort en preliminär sammanställning av dom pittags som hittats vid skarv och häger kolonierna i närheten av Dalälven under 2018-19. Totalt har 3152st märken kunna följas upp och som är specifika. Dessa pittags har garanterat suttit i smolt som sedan ätits upp och skitits ut av dessa fåglar. Sannolikt har dessa fåglar förmodligen även skitit ur sig pittags på andra ställen som ej kommer hittas. Och hur många märken har missats på kolonierna???


På 8år har ca 100st pittag märken återfunnits på återvandrad VUXEN fisk genom scanning på Älvkarleby sportfiskes våg, SLU:s avelsfiske samt yrkesfisket i mynningsområdet. Oj !
21,33% av alla pittag märkta havsörings smolt som satts ut dom senaste 3åren har nu hittats på antingen skarv eller hägerkolonierna i ”närheten” av Älvkarleby. Stor övervikt på skarvkolonierna.


På dessa siffror har SLU gjort en preliminär beräkning av vad fågelpredationen MINST har ätit….47 557st havsöringssmolt på dom 3 senaste åren. Detta är det absolut minsta antalet som blivit fågelmat. Räknar man på sannolikheten på både lax och havsörings smolt senaste 3åren så är den siffran MINST 233 280st smolt som blivit fågelmat.
Fågelpredationen har förmodligen legat på minst 80% på den totala utsatta havsörings smolten senaste åren.


Kan nu dessa fåglar vara en del i den negativa utveckling vi ser på havsöringen???.
Ja, det är vad vi på Älvkarleby sportfiske misstänker. Vi har i alla fall försökt upplysa om detta sedan år 2011. Nu är det ganska svart på vitt.
Ska vi ha ett fortsatt havsöringsfiske så lär nog dessa fåglar decimeras kraftigt, NYSS.
Nedan ett reportage som arbetarbladet gjorde hos oss 17:e oktober 2013.
https://www.arbetarbladet.se/…/alvkarleby/katastrofsiffror-…

Givetvis har den kompensationsodlade smolten sämre överlevnad pga olika anledningar. Men den odlade smolten odlas inte upp för att sedan bli fågelmat. Det har även hittats pittags som suttit/märkts i vild fisk. Tex 14% av vild havsöringssmolt från Dalälven ett år är hittade på skarvkolonierna. Från Testeboån ett år är 4,4% upphittade på skarvkolonin i Karlholm?. Testeboån-Karlholm är 30km fågelvägen!. (Hur stor överlevnad har den vilda smolten? Tänk om dessa 4,4% vilda smolt från Testeboån som ätits upp är den fisk som egentligen skulle klarat sig till vuxen ålder? Det får framtiden utvisa.)
Vild laxsmolt från Vindelälven är hittad i Karlholm. Flertalet ålar som blivit pittagmärkta har hittats varav en märkt ål på 1,4kg 92cm är hittad på skarvkolonin mm..


Med tanke på alla dessa fynd, tänk att scanna av alla skarv och hägerkolonier efter östersjön. Spännande ! På hägerkolonin i Älvkarleby hittade vi tex nummer efter varann på samma ställe. Då ska du veta att en väldigt liten procent har pittagmärkts och sedan har dessa blandas med 10 000 tals andra smolt för att sedan sättas ut genom ett rör..(Se en av bilderna)


Frågan är nu. Vad händer? Hur ska man se på skarven i våra vatten? Vad är rättvist och vad är rätt. Underarten Phalacrocorax caro Sinensis har inte funnits i dessa områden innan mitten på 1990-talet. Efter mailkonversation med Per Ericson forskningschef på naturhistoriska riks museet där Per skriver:

-Du frågar om skarven funnits i trakterna kring Uppsala, Gävle, Söderhamn, Sundsvall. Det är oklart vilken tidsperiod du avser, men underarten carbo har alltså förekommit i Östersjön året runt under tusentals år. Underarten sinensis har inte förekommit förrän efter den stora expansion på 1980-talet och framåt. Hoppas du fått svar på dina undringar om skarvens historia i Östersjön.
Vänliga hälsningar,
Per
Fisket efter lax/havsöring i Älvkarleby är ett kulturarv som man kan följa med goda referenser till kung Knut Eriksson på 1100-talet. (Riksarkivet)

SÅ.
Vill vi ha ett havsöringsfiske i framtiden? Detta fiske som funnits i Älvkarleby sedan den äldre medeltiden eller ska vi tillåta en art (Phalacrocorax caro Sinensis) som inte funnits här längre än 25-30år få möjlighet att förstöra ett kulturarv och en fiske turism?
Det stora Svenska kompensations odlings mötet är nu 19-20:e februari i Stockholm där SLU kommer göra en redogörelse om dessa pittag fynd. Hur blir reaktionerna?
Kommer myndigheterna fortsätta blunda för verkligheten och skylla på EU:s gamla fågeldirektiv och följa skarv förvaltningsplaner som skrivits av bla ornitologer?
Vad händer om alla plötsligt avböjer skyddsjakt?
Ser vi dom sista havsörings åren framför oss ?

//Janne

Kusten | Äntligen!

Kom ner till vattnet vid 12-blecket den här lördagen! Svaga vindar
krusade vattenytan som dessvärre blåste frånlandsvind. Nåväl, en
fisketur är alltid en fisketur. Riggade min gamla trotjänare Scierra
pike 9 fotare, och vadade ut bland de hala stenarna. Fiskade av
en yta, förflyttade mig sakta och kastade avbåde framför och bakom
 mig mot land. Det är ju rätt ofta de trycker ända in mot land och nu
 med bra vatten så varför inte. 


Ställer mig intill en sten och börjar lägga ut fluga rakt ut mot öppna havet,
men skymtar då en krusning i vattenytan bortanför den sten jag står.
Måste vara fisk tänker jag, och vänder mig om. Kastet blir bra och en eller
två dragningar så är det fast fisk på den orangea pattegrisen jag fiskar med.
Ingen stor firre, men en prickig på ca. 45 cm återfår friheten snabbt.
Himla skönt att bryta nollan med flugspö vid vår kust!

Flugfiskepodden | Flugsnack i avsnitt 3!

Testeboån | Tjugonitton ett positivt år för natursköna Testeboån!

Testeboån årsberättelse 2019 by Tony Berggren Gavleoring on Scribd