Flötestrolling | Kolossalt bra fiske!

I tre år har jag och Ekström fiskat tillsammans, men vi har ännu
inte haft privilegiet att få en gädda över tio kilo ihop. Men på det
senaste har vi fiskat riktigt bra,  och varit riktigt riktigt riiiktigt nära
en tvåsiffrig fisk.



Sommaren 2013 gjorde vi en fiskeresa på en vecka, en resa
som vi har ambition  att genomföra varje år. Denna gång hade vi sparat
resan till höstlovet, slutet på oktober. Primetime för stor gädda!
På söndagen den 22 oktober slängde vi in (snarare pressade) grejerna
i bilen och rullade norrut, låtar som "Vem har tagit min sista snus" och
"Du Hast" spelas på repeat och stämningen var snudd på magisk.


Vi fastnade för en älv på kartan som vi vet att det har kommit upp enorma
kolossar i några år tillbaka. Väl framme fick vi hjälp av några trevliga gubbar
som jobbade på det närliggande verket för att hitta båtrampen.
"Bara nedanför kullen där". Det visade sig att kulle inte har samma betydelse i
Gävle som på vischan, vi kom ner iallafall och problemet att ta sig upp låg för
många dagar fram i tiden för att ens lägga en tanke på. 


Det började bra, vi snackade med en trevlig kille som hette Johan som hade haft
ett bra fiske. En 9a på topp och gäddorna hade varit bra i stöten. Nu så!! 

Båten sprängfylld med allt vi äger i fiskeväg och diverse nödvändigheter såsom
tält, vatten och korv. Älven flyter framåt i ett stabilt flöde och här och var bildas
 riktigt fina bakvatten som enligt lodet är tjocka med betesfisk. 


Vår plan var hela tiden att hitta en lämplig plats att slå upp tältet på, lätt som
fan tänkte vi. Men vart vi än åkte så var det getter och kossor och all möjlig boskap.
Till slut hittade vi en trevlig liten ö med en glänta på, jag sätter mig vid dom
 gnisslande årorna och börjar sakta ro oss mot vårat nya hem.


- Men är inte det där en getjävel?? 

Bonden har alltså ställt en enda stackars get på ön. Snacka om att markera revir.
Till slut i skymningen hittade vi en ledig udde, som i brist på annat fick agera
boplats ett tag. 
Vi lagade mat på gasolköket och dumpade mörtstugan innan
 vi äntligen fick vila ögonen.


Nästa morgon vaknade vi båda upp totalt stelfrusna, och att koka kaffe kändes
som ett helt företag. Efter några svårsvalda klunkar kaffe och löskokta ägg
satte vi oss i den frostiga båten och efter att mörtstugan vittjats till vår
stora besvikelse så börjar vi röra oss mot våra hotspots.



Vacker morgon på älven.


Det dröjer kanske 4 timmar innan första hugget kommer, 
en Mcrubber i Golden shiner attackeras brutalt i ett litet bakvatten. Fisken har proportioner som en gäddfiskare gillar, så kallad"braxnacke" och är jämngrov hela vägen ända ut i stjärtspolen. Fisken kanske väger 4 kilo men den var sjukt
stark, precis som en älvgädda ska vara.
Dagen fortsätter och
i skymningen några snipor senare är vi framme vid ett bakvatten som sträcker sig hela vägen ner mot 18 meter. Ekolodet envisas dock med att visa 2 meter ibland, men efter ett tag fattar vi att det är så mycket betesfisk så lodet inte kan läsa av botten.
Mårten krokar ganska snabbt på en schyst fisk
och precis när han ropar så bränner jag en knapp metersfisk som vänder precis vid båten. Men jag revanscherar mig strax efteråt med ett riktigt välsvarvat exemplar.






Strax efter den lilla huggruschen blev det mörkt, och efter att en underbar
måltid bestående av champinjoner, pasta, korv och någon folköl så var
det sovdags. Men det var fan den värsta natten jag någonsin upplevt!
"Vintertältet" lät som ett dåligt skämt just nu, för det var minusgrader i tältet.
Jag sov med hela fiskemunderingen på men frös lik förbannat. Klockan 5 fick jag
nog, kanske lyckades skrapa ihop två timmars sömn till slut. Aldrig tält igen!
Till råga på allt hade vi ingen betesfisk. Min rulle bestämde sig för att ge upp
och detsamma gjorde vi. Vi åkte hem. Fiaskot var ett faktum och det kändes
faktiskt lite vemodigt att ge upp så tidigt. 

Planerna lades om, och vi bestämde oss för att flötestrolla sjöar hemmavid istället. 
Först åkte vi in till Gävle och metade betesfisk, betesfisken var hemma.
Men istället hade min plånbok bestämt sig för att flytta ut ur min bakficka.
Körkort, bankkort, busskort och allt annat bara poffväck.
Vi bröt metet och hämtade lite mer mört hemma hos Mattias Nordgren.
Mörtarna skulle dock fiska riktigt bra dagen efter!
Mårten tog första hugget, och redan när vi började sätta ut spöna så märkte vi
att flötet på ett av paravanspöna hade försvunnit! Första gången vi båda
flötestrollar på riktigt, och väldigt övertaggade så nitar han direkt! Fisken visade
sig vara ungefär lika stor som vår 30 centimeters mört, och sniphatet börjar direkt.
Jag lyckas bränna kanske tre hugg innan Mårten plockar nästa fisk. Den har lite
tyngd bakom sig och börjar pressa lite mot botten vilket känns bra! Upp kommer
en fisk på cirkus 6 kilo. Kul! 
Nästa fisk är min och även den står mest och stångas,
 även denna var ganska bra, tyvärr ganska smal men också en 6 kilos fisk.





Efter detta följer ett fiske vi sällan eller aldrig har upplevt, först har vi en
stor fisk som bestämmer sig för att hugga på själva paravanen, och strax
därefter ser Mårten en stor fisk som jagar i ytan. Han svänger över den
fisken och ett av flötena dyker direkt! 

Mitt hugg, och fisken är brutalt stark, bara muskler! Efter en bra landning
kan vi konstatera att den var större än vi trodde. Allt gick så snabbt, och vi
ville så gärna fortsätta fiska så snabbt som möjligt så vi tog några snabba
bilder och varken mätte eller vägde fisken men vi enades om att den vägde
 runt 9 kilo. 



Denna niokilos tog ett tackel med dubbelmört!



Nästa gång var det Mårtens tur, och även den fisken var runt nian!
Medans han drillade så kikade jag runt på de andra flötena, och
ett tiotal meter bakom paravanen ser jag en stooor fisk flyga rätt
upp som en missil ur vattnet.  
Det känns som att dessa fiskar aldrig
förut har sett ett bete! 
Efter återutsättning av Mårtens fina fisk
hugger det med jämna mellanrum och fartblindheten är ett faktum. 

Enorma tänder!

4-6 kilos fiskar kryllar det av och såna krokas snabbt av och kallas för snipor. 
Mårten lyckas ta en till schyst fisk runt 7 kilo innan vi får runda av klockan 2
eftersom mörten tog slut.

En avslutande fisk i "lagom" storlek.


Dagen efter låter vi denna sjön vila, och testar en sjö vi prövat många gånger
tidigare men aldrig riktigt levererat. Men med stora mörtar hade vi aldrig fiskat-
så upp till bevis nu. 
Jag fick som vanligt börja ro, det hade varit utlovat
6-7 m/s och med bara åror gick det tungt. Det tog kanske två timmar innan
första flötet dök och det på ett grundflak som har levererat många fiskar förut.
Denna fisk var av lite dignitet och uppskattades till 7+ kanske 8 till och med. 

Bra fisk att starta dagen med!



Strax därefter högg det för mig, en fisk som jag trodde skulle vara riktigt stor
men ack så besviken jag blev när det kom en 4-5 kilos. Dagen gick och i takt
med att det blåste mer och mer så blev gäddorna mindre och mindre och
till slut bröt vi.

Den avslutande dagen var ännu blåsigare så vi försökte hålla oss i det lilla
området som gav lä, som tur är så är det området även det område som
gett oss bäst fiske. Vi började dagen med ett dubbelhugg med en 6a och en 4a,
men då vår riktiga tång är spårlöst försvunnen så blev det såpass krångligt
att ta en bild så det skippade vi. Efter detta fortsätter dagen med snipa på
snipa och 4 hugg på paravanen!! Vi beslutar oss för att sätta på en stor död
björkna på paravanspöet bara en meter bakom flötet, detta fungerar och ger
oss några snabba fiskar. 

På eftermiddagen kliver det äntligen på en bra fisk för mig, tyvärr är den inte
formad som de andra fiskarna i sjön utan verkar vara på nedgång, men ändå
en schyst fisk runt 6-7 kilo. 




                                   




Framåt kvällen har jag förlorat mitt hopp att få drilla igen, men plötsligt dyker
ett flöte, spöet med den största mörten på! Efter några tunga gung väljer fisken
att kliva av och mörten är nästan kapad på mitten. Sjukt djupa sår innebär
sjukt stora tänder. 


Nästan direkt efteråt har vi en stor gädda som anfaller ett av våra flöten
strax bakom båten. Denna fisk dyker sedan och tar mörten och det fullkomligt
sprutar av lina från rullen! Denna fisk kliver även den av och frustrationen är
stor då vi behöver den där sista tvåsiffriga fisken.  
Efter detta blir det inget
mer och vi får summera en hösttripp med väldigt djupa dalar men även sjukt
höga toppar. Sånt är fiske! 


Uppskattningsvis har vi landat cirkus 15 gäddor över 5 kilo, kanske 50-60 stycken
totalt och har lärt oss en jäkla massa på vägen. 
Nu fortsätter jakten på den där
förbannade tioplussaren. Förhoppningsvis kommer den imorgon.


Ha det bra, och skitfiske. / Leo Kangas





Kommentarer