onsdag 1 mars 2017

Bloggare | 170224 En dag på isen vid Hemligsjön.


Det har varit en lång och seg kamp för att locka de större öringarna att nappa på mormyska. Ett tag trodde jag att jag skulle bli galen. Helt osocial, stirrande ned i det becksvarta vattnet med total koncentration på minsta darrning i linan. Timmarna gick och det enda som ville hugga var mört.



Vid lunchtid var jag nästan färdig att ge upp. Jag hade redan suttit en hel dag utan minsta nafs, men att öringen fanns där, det var jag övertygad om. Rätt vad det var kom ett försiktigt nafs som flyttade linan en centimeter och vid mothugget kändes det att nu var det inte mört längre. Efter en kortare drillning kom en fantastisk öring upp ur mörkret. Drygt 1.5 kilo med perfekta fenor och en teckning som skimrade som guld i solljuset. Bilderna är på samma fisk i sol och skugga. 

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Om du vill bidra med en kommentar, var vänlig signera med ditt namn: