Sjukdom, och en massa annat har hindrat mig från att köra höstfiske på öringen. Men den här lördagen hann jag i alla fall ut en och en halv timme. Och möttes av riktigt fint vattenflöde, inga som helst problem att få flugan att röra sig fint i åns mörka vatten. Det tog inte lång tid innan första "gunget" kom men den glädjen var över lika snabbt som den kom! Vadade ut så försiktigt jag bara kunde och placerade mig ganska mitt i ån, och det nappade på direkten. En liten med naggande god öring lösgjordes med universal verktyget nummer ett peangen!
Ett kort pass, men så välbehövligt för själen!
Ett kort pass, men så välbehövligt för själen!
Kommentarer
Skicka en kommentar
Om du vill bidra med en kommentar, var vänlig signera med ditt namn: