Pimpel | En tappad fisk är åtminstone en drillad fisk.

Måste bara först få tacka för den stora uppmuntran jag fått på alla håll,
redan innan jag ens hunnit posta ett inlägg. Oj vad mail och vänförfrågningar
jag fått på FB. Jätteroligt! Hoppas att jag lyckas leva upp till era förväntningar
och att ni tycker om att läsa om mina äventyr. För visst är fisket ett äventyr?
Ingen dag är den andre lik.

Runt åttasnåret i morse hämtade jag upp min vän Micke, som är en jätteduktig
fiskare och riktigt intresserad av pimpelfiske, eller ja, han är som mig, dvs
intresserad av allt fiske. Vi hade bestämt att pröva lyckan på en liten tjärn
som innehåller riktigt grov regnbåge. En stor fördel med denna tjärn är att
det på sommaren endast är tillåtet att flugfiska, vilket innebär att fisketrycket
inte är allt för hårt.

Lufttemperaturen var runt nollan och när vi hade borrat hål och fått i grejorna
var det molnigt och det kändes inte som snön var långt borta. Vi diskuterade
huruvida fisket vart dåligt de senaste dagarna, både här och på andra håll av
rapporter att döma. –Nu! Sa Micke och drog upp dagens första fisk, en abborre
på halvhektot. Jag skrattade och kände att förväntningarna för dagen var rätt låga.
Vi flyttade oss och satt inte längre än 5 min vid varje hål.

Vid elvatiden så sprack himlen upp och solen kikade fram, även hopp om liv i vattnet.
Vi hade båda några försiktiga hugg och tänkte väl att det förmodligen var abborre,
tills Micke landade dagens första båge på ca: 5 hg. Jag följde hans exempel och fick
en som var något större.

Ett försiktigt hugg följt av ett mothugg resulterade i en rusande rulle. Denna regnbåge var inte liten. I tio minuter drillade jag fisken med mitt spö som inte är av nyaste modell, snarare äldre forntid, om jag får gissa. Så fort blinkpirken kom upp i hålet så drog den.


Vi hade bara 110 cm borrhål och det här var en fisk över 3 kg. Micke stod beredd med huggkroken men då jag planerat att återutsätta fisken så ville vi ta det väldigt försiktigt. På blänket satt det en liten hake som jag knutit fast tafsen i, Denna Houdini båge listade ut det och på något vis lyckades han haka ur den, eller om den var vek och lossnade. Några svordomar blev det och jag la mig raklång på isen för att konstatera att jag nästan tagit PB på regnbåge, bara nästan..

Det är sådana här händelser man kommer ihåg och tycker de är minst lika minnesrika som en landad fisk, det tycker oftast dock inte andra. Poängen är den att det är ju själva upplevelsen, adrenalinkicken och fajten man är ute efter, det fick jag så jag tänker inte hänga läpp för den fisken.

 Micke fick en till halvkilos och jag lyckades faktiskt landa en på 1,4 kg.

En jättetrevlig dag med riktigt kanonväder blev det, ett plus att jag lyckades spö Micke i size. Alltid lika roligt! Nu skall jag planera och rodda lite inför fredagens och helgens fiske.

                                                                                                                                   Jessica