Erik Frodig | Fiskeåret 2016 är snart till ända- Del 1

Fiskeåret 2016 är snart till ända Del 1


Så var nästan hela 2016 till ända också. När mörkret nu börjar lägga sig tidigare och tidigare och man inte ens hinner ut på dagen för en gnutta dagsljus så är det lätt att drömma sig tillbaka till de trevliga stunderna från fiskeåret.


Som många av mina fiskevänner vet så är jag en inbiten pimpelfiskare som älskar den bitande kylan när man står på en is någonstans och väntar på hugget. 

Röding är favoriten men även en regnbåge kan bjuda upp till en kul dans. Jag gillar de gamla pimpeltvåorna från ABU där varje hugg blir direkt i handen eftersom det saknas slirbroms på det gamla redskapet. 
Bäckrödingens teckning är som fingeravtryck. Aldrig en fisk som är lik en annan. Vackert!



Vintern bjuder också på det coola ismetet där mycket av tiden är ren tristess. Ibland blir det snöbollskrig, ibland byggs det stolar och ibland en snöval när det är för trögt, men när det händer och man springer mot en fälld vippa och man inte har en aning om det är en liten gädda, en meter gädda eller en fin gös som svalt mörten, då är det spännande.



Ibland känner man att nu kan jag det här. Det behövs en ny utmaning. Då kollas det runt på nätet, man ringer lite halvgalna kompisar och fyra timmar senare så står man på en isig klippa i snöglopp och halv storm vid Vätterns strand och jagar lax från land. Blev det nån då undrar vän av ordning? Nä, inte ett pet men ett kul äventyr i februari.



När våren sen kom så lockar älven
igen. Förstadelen blir det mycket
av de här pajsarna.





Det är inte vad man söker men det är skoj när det går lång tid mellan havsöringshuggen. Sen en dag när solen lyser och livet är skönt och man nästan skiter i vilket så händer det och hugget kommer. Det går aldrig vara beredd på ett havsöringsnapp. Det är alldeles för många kast emellan  men..
Då sitter den där och så är påskmiddagen räddad.


Lika kul är det faktiskt när kompisen får landa sin allra första havsöring. Det känns skönt när han kan få slappna av också. Då kan man alltid stressa upp honom hur det känns vid första laxen…


Erik Frodig | Fiskeåret 2016 är snart till ända- Del 1

Fiskeåret 2016 är snart till ända Del 1


Så var nästan hela 2016 till ända också. När mörkret nu börjar lägga sig tidigare och tidigare och man inte ens hinner ut på dagen för en gnutta dagsljus så är det lätt att drömma sig tillbaka till de trevliga stunderna från fiskeåret.


Som många av mina fiskevänner vet så är jag en inbiten pimpelfiskare som älskar den bitande kylan när man står på en is någonstans och väntar på hugget. 

Röding är favoriten men även en regnbåge kan bjuda upp till en kul dans. Jag gillar de gamla pimpeltvåorna från ABU där varje hugg blir direkt i handen eftersom det saknas slirbroms på det gamla redskapet. 
Bäckrödingens teckning är som fingeravtryck. Aldrig en fisk som är lik en annan. Vackert!



Vintern bjuder också på det coola ismetet där mycket av tiden är ren tristess. Ibland blir det snöbollskrig, ibland byggs det stolar och ibland en snöval när det är för trögt, men när det händer och man springer mot en fälld vippa och man inte har en aning om det är en liten gädda, en meter gädda eller en fin gös som svalt mörten, då är det spännande.



Ibland känner man att nu kan jag det här. Det behövs en ny utmaning. Då kollas det runt på nätet, man ringer lite halvgalna kompisar och fyra timmar senare så står man på en isig klippa i snöglopp och halv storm vid Vätterns strand och jagar lax från land. Blev det nån då undrar vän av ordning? Nä, inte ett pet men ett kul äventyr i februari.



När våren sen kom så lockar älven
igen. Förstadelen blir det mycket
av de här pajsarna.





Det är inte vad man söker men det är skoj när det går lång tid mellan havsöringshuggen. Sen en dag när solen lyser och livet är skönt och man nästan skiter i vilket så händer det och hugget kommer. Det går aldrig vara beredd på ett havsöringsnapp. Det är alldeles för många kast emellan  men..
Då sitter den där och så är påskmiddagen räddad.


Lika kul är det faktiskt när kompisen får landa sin allra första havsöring. Det känns skönt när han kan få slappna av också. Då kan man alltid stressa upp honom hur det känns vid första laxen…


Erik Frodig | Fiskeåret 2016 är snart till ända - del 2


Jag tar alltid en tur ut på Östersjön och Understen för att jaga vandringslaxen. Det finns inte mycket som klår känslan av att få landa sin egen midsommar lax. Detta brukar ske i början av juni. Då kan man slappna av vid älven och slipper den jobbiga laxfebern eftersom man redan fått en lax.


I år har Älvkarlebys laxfiske varit bedrövligt på grund av vattenbristen. Trots allt känns årskortet värt att ha när man kan komma till älven bara för några timmar och lite sinnesro.
Mitt i sommaren är det svårfiskat när man inte har egen båt. Jag brukar vada runt i Gysingeforsarna och ibland så nappar det en trevlig prickig fisk eller en med stor ryggfena. Ibland är det en id som luras och låtsar att den är en öring och far som en galning bland stenarna. Jag älskar att gå i forsarna och känna närkontakten med vattnet. Ljudet ger frid i sinnet. Ibland slår man sig en del när en sten flyttar sig eller en grästuva döljer en hal fläck lera men det är värt det.
              
En brasa i det vilda och natur nära är livet. Kan man sen få in en tidig höstresa till svenska fjällen och fånga lite riktig vild öring. Då leker livet.
Det är lätt att bara tänka på sig själv när man är fiskare men ibland så måste den nya generationen invigas i fiskets hemligheter och njutningar. Då gäller det att det blir fisk. En böjd spik så alla kan vara med, en brödbit och spigg, sen är det fixat för timmar framåt.


Senhösten är en högtid då det drar ihop sig mot mörka nätter, månsken och roddturer ut i natten.
Kräftfisket är spännande och kombinerat med grabbnatt med surströmming, cigarrer, öl och annat som hör till så är det en upplevelse och en kär tradition.
Oktober månad det här året var lite seg. Vi hade inte någon bra planering, det var för varmt för de flesta fiskarna och då återstod en tur till Bergeforsen och lax i älven. Fisken var lekfärgad så det var väl ingen supermatfisk direkt men kraften finns kvar även på senhösten och de stora fiskarna kan ge sköna fighter.





Hemmaälven som Älvkarleby blivit började leverera den också men främst småfisk. Det är fantastiskt vackra fiskar, de blanka havsöringarna men trots några turer så har ingen av de där större velat bita över mina beten. Jag fiskar gärna spinnfluga på laxen men inte på havsöringen. Där vill jag känna hugget i hela spöt och upp genom armen.


Ett ställe återvänder jag till ett par gånger om året. Det är helvetessjön eller Hubo Långsjön som den också kallas. Alla jag ser, hör eller läser om drar upp grymma bagar ur sjön utom jag. Mitt track record på fyra gånger är en mört! EN mört! Nu närmar sig årets slut. Isen börjar lägga sig norrut. De första rapporterna om ismetepass och pimpelsessioner börjar visa sig i mitt Facebookflöde. Vänner blockas fram till att isen går att gå på här nere så jag slipper se fångsterna. Snart så är jag här igen…
På återseende Erik!



Erik Frodig | Fiskeåret 2016 är snart till ända - del 2


Jag tar alltid en tur ut på Östersjön och Understen för att jaga vandringslaxen. Det finns inte mycket som klår känslan av att få landa sin egen midsommar lax. Detta brukar ske i början av juni. Då kan man slappna av vid älven och slipper den jobbiga laxfebern eftersom man redan fått en lax.


I år har Älvkarlebys laxfiske varit bedrövligt på grund av vattenbristen. Trots allt känns årskortet värt att ha när man kan komma till älven bara för några timmar och lite sinnesro.
Mitt i sommaren är det svårfiskat när man inte har egen båt. Jag brukar vada runt i Gysingeforsarna och ibland så nappar det en trevlig prickig fisk eller en med stor ryggfena. Ibland är det en id som luras och låtsar att den är en öring och far som en galning bland stenarna. Jag älskar att gå i forsarna och känna närkontakten med vattnet. Ljudet ger frid i sinnet. Ibland slår man sig en del när en sten flyttar sig eller en grästuva döljer en hal fläck lera men det är värt det.
              
En brasa i det vilda och natur nära är livet. Kan man sen få in en tidig höstresa till svenska fjällen och fånga lite riktig vild öring. Då leker livet.
Det är lätt att bara tänka på sig själv när man är fiskare men ibland så måste den nya generationen invigas i fiskets hemligheter och njutningar. Då gäller det att det blir fisk. En böjd spik så alla kan vara med, en brödbit och spigg, sen är det fixat för timmar framåt.


Senhösten är en högtid då det drar ihop sig mot mörka nätter, månsken och roddturer ut i natten.
Kräftfisket är spännande och kombinerat med grabbnatt med surströmming, cigarrer, öl och annat som hör till så är det en upplevelse och en kär tradition.
Oktober månad det här året var lite seg. Vi hade inte någon bra planering, det var för varmt för de flesta fiskarna och då återstod en tur till Bergeforsen och lax i älven. Fisken var lekfärgad så det var väl ingen supermatfisk direkt men kraften finns kvar även på senhösten och de stora fiskarna kan ge sköna fighter.





Hemmaälven som Älvkarleby blivit började leverera den också men främst småfisk. Det är fantastiskt vackra fiskar, de blanka havsöringarna men trots några turer så har ingen av de där större velat bita över mina beten. Jag fiskar gärna spinnfluga på laxen men inte på havsöringen. Där vill jag känna hugget i hela spöt och upp genom armen.


Ett ställe återvänder jag till ett par gånger om året. Det är helvetessjön eller Hubo Långsjön som den också kallas. Alla jag ser, hör eller läser om drar upp grymma bagar ur sjön utom jag. Mitt track record på fyra gånger är en mört! EN mört! Nu närmar sig årets slut. Isen börjar lägga sig norrut. De första rapporterna om ismetepass och pimpelsessioner börjar visa sig i mitt Facebookflöde. Vänner blockas fram till att isen går att gå på här nere så jag slipper se fångsterna. Snart så är jag här igen…
På återseende Erik!



Lax | Ett fiske man skulle vilja testa!!

En härlig lax från Vätterns klippor- Grattis Elias

Lax | Ett fiske man skulle vilja testa!!

En härlig lax från Vätterns klippor- Grattis Elias

Röding | Erik Frodig om en hösttur till rödingsjön!

Erik som är en hängiven sportfiskare har skickat över dessa reder från ett höstfiske efter rödingen! Han skriver:

Äntligen rödingfiske igen! - Hösten har kommit och även en känning av vintern
 och med den kommer den vackraste av fiskar, den amerikanska bäckrödingen.
Den här dagen i början av november bjöd på växlande väder med regn på
morgonen som senare övergick till uppehåll och vind. Senare sprack det upp
och solen tittade fram. 
Rödingen högg på en liten svart/ orange och vitprickig
 reflex som har blivit en mycket välkänd modell i rödingfiskesammanhang.
Den högg rakt över viken från båtbryggan sett vid vassarna och vägde
strax över 1.4 kilo. En riktigt fin hanne med rejäl krok. Det blev ett för
den här sjön klassiskt klockan tio hugg.

Jag stannade till lunch och det blev fiskgryta med aioli och fänkål ett kafé i närheten. Riktigt gott med lite värme och mat. Snart så börjar vinterfisket! Det är en av årets största höjdpunkter. Farsan längtar också. Vi får se om det blir en spinntur till nästa vecka om inte isen hinner lägga sig.
Ha det bäst

Erik

Röding | Erik Frodig om en hösttur till rödingsjön!

Erik som är en hängiven sportfiskare har skickat över dessa reder från ett höstfiske efter rödingen! Han skriver:

Äntligen rödingfiske igen! - Hösten har kommit och även en känning av vintern
 och med den kommer den vackraste av fiskar, den amerikanska bäckrödingen.
Den här dagen i början av november bjöd på växlande väder med regn på
morgonen som senare övergick till uppehåll och vind. Senare sprack det upp
och solen tittade fram. 
Rödingen högg på en liten svart/ orange och vitprickig
 reflex som har blivit en mycket välkänd modell i rödingfiskesammanhang.
Den högg rakt över viken från båtbryggan sett vid vassarna och vägde
strax över 1.4 kilo. En riktigt fin hanne med rejäl krok. Det blev ett för
den här sjön klassiskt klockan tio hugg.

Jag stannade till lunch och det blev fiskgryta med aioli och fänkål ett kafé i närheten. Riktigt gott med lite värme och mat. Snart så börjar vinterfisket! Det är en av årets största höjdpunkter. Farsan längtar också. Vi får se om det blir en spinntur till nästa vecka om inte isen hinner lägga sig.
Ha det bäst

Erik

Älvkarleby | Göran "Snurran" Rönnholm hittar öring i ett vintrigt Älvkarleby!

Det tog inte många kast för en av älvens duktigast
 öringsfiskare innan två öringar synade håven! Grattis!

Älvkarleby | Göran "Snurran" Rönnholm hittar öring i ett vintrigt Älvkarleby!

Det tog inte många kast för en av älvens duktigast
 öringsfiskare innan två öringar synade håven! Grattis!

Älvkarleby | Göran "Snurran" Rönnholm hittar öring i ett vintrigt Älvkarleby!

Det tog inte många kast för en av älvens duktigast
 öringsfiskare innan två öringar synade håven! Grattis!

Ljusne | Silver från Ljusne



Thomas Svärdström hade bra fiske i förra helgen, här ger han en kort rapport:

Förra helgens fiske i Ljusne var riktigt bra, runt 10 fiskar blev det c/r på! 3 stycken fick följa med hem. Fick även en större fisk, en färgad hona på ca.5kg, en vild så självklart c/r. Bombarda och fluga är det som gäller å en vaskebjörn så klart. Nu på fredag blir det en vända ditt igen!

Fiskesuget är stort igen efter en tid utan inspiration, en tur till kusten och öringfisket där är nog det som hägrar mest just nu. Men helgen så är det vinterdäcksbyten, samt ta hand om grottan man bor i! På återseende!



Ljusne | Silver från Ljusne



Thomas Svärdström hade bra fiske i förra helgen, här ger han en kort rapport:

Förra helgens fiske i Ljusne var riktigt bra, runt 10 fiskar blev det c/r på! 3 stycken fick följa med hem. Fick även en större fisk, en färgad hona på ca.5kg, en vild så självklart c/r. Bombarda och fluga är det som gäller å en vaskebjörn så klart. Nu på fredag blir det en vända ditt igen!

Fiskesuget är stort igen efter en tid utan inspiration, en tur till kusten och öringfisket där är nog det som hägrar mest just nu. Men helgen så är det vinterdäcksbyten, samt ta hand om grottan man bor i! På återseende!